"en stor, mjuk balle"

Max har alltid varit mästerkocken och älskar att laga mat, till skillnad från mig som alltid fick ångest och huvudvärk innan hemkunskapen i högstadiet. Det var till och med värre än idrotten!

Jag bakar helst. Finns så mycket man kan kombinera med bara cupcakes till exempel. Ser mycket fram emot halloweenfesten, då jag ska baka allt möjligt med inspiration från buu.nu.

Som ni säkert vet är Max chilenare, och där äter många piroger. Klart vi ska ge oss på det. Eller, ja, han. Men jag kan assistera om det så behövs. Nu har han börjat baka, för att öva på själva degen. Hans debutscones blev finare än mina som jag bakat länge nu. Alltså kan han laga mat OCH baka. Det finns bara inte! Så nu ska jag bli bättre på att laga mat. Bara för att. Vi har hamnat i Jim-&-Cheryl-stadiet förstår ni.


Sovmorgon!!

Eller sovmorgon och sovmorgon, jag börjar 8.00 imorgon, men 1 ½ timme har stor betydelse! I synnerhet när man är nattuggla och kan sova ända till 11.00 utan några problem. Jag har gått upp 5.00 de senaste dagarna, då det tar ca en timme och köra till jobbet.

Man ska dock inte klaga. Jobb som jobb (förutom telefonförsäljare!). Som ni vet var jag arbetslös ett tag efter att jag sa upp mig från Call4U förra sommaren, och blev liksom en rastlös 50-tals hemmafru, som bakade och städade konstant. När jag inte sökte jobb dvs.

Bakar förvisso fortfarande och är en gnutta pedant, men varje gång Max varit iväg med jobbet så har jag medvetet låtit skafferiskåpet stå på glänt och lämnat en tröja liggandes framme bara för att det ska kännas som vanligt.

Ett trist inlägg är allt jag har att komma med nu. Tyckte bara det var dags att uppdatera. Tillsvidare bjuder jag på en bild Max tog på jobbet.

 Vad säger ni, kan Matt Groening ha fått inspiration från sin fru när han skapade Homer?!

Nu: Avokadomackor och te, sedan ska jag sovaaaa, ladda inför en ny arbetsdag och ivrigt invänta helgens sovmorgon!

När demens inte är roligt längre

Max kom hem 18.00 igår kväll, helt slutkörd efter en lång dag på jobbet. Jag gick runt i skrotkläder och slarvigt uppsatt hår, då jag hade storstädat hela dagen. Det första Max frågar mig är: "Skulle inte vi på middag?"

Jag: Skulle vi?
Max: Hos André och Jenny. Eller är det imorgon?
Jag: Ingen aning.

Så jag fick ringa Jenny och dubbelkolla. Vi hade diskuterat det för över en vecka sedan, men mitt minne var uppenbarligen inte det bästa.

Jenny: Hej!
Jag: Hej! Du, var det ikväll vi skulle till er?
Jenny: Ja, har inte André sagt till Max?
Jag: Nej, men, när ska vi va hos er?
Jenny: 18.30. Om sju minuter.
Jag: Ofan! Okej vi ses snart!

Vi var rekordsnabba den kvällen. Duschen, sminkningen och håret tog en kvart. Ni som känner mig vet att en halvtimme till att fixa mig inför middag är nästintill omöjligt. Men under lagom mycket stress är inget omöjligt! Snäll som Jenny är sa hon att vi kunde komma över närsom.
Måste säga att det var en tröst att Emma och Johan bara kom ca två minuter innan oss.

Hjorthöjden är lite ghetto och må suga getballe, men vi har nära och bra till de bästa grannarna. Extra bra när man är lite sen dessutom!


Max tycker jag är billig

Jag har två val: misstolka det som en supermega-feminist och göra en höna av en fjäder, eller höra det som han menade. Att jag inte är en pengaslukande brud som inte vet innebörden med ett sparkonto.
Igår fick jag min årsavgift från H&M Club, tillsammans med två rabattkuponger. (Jag <3 billigt!)

Jag passar på när de har rea nämligen. Och när man får kuponger. Senast vi shoppade i Karlskrona blev det förvisso en ny kavaj. Hursomhelst så är det sällan jag spontanshoppar numera.

Känner inte igen mig själv om jag ska vara helt ärlig. Förr, som fattig student med studiebidrag på 1050kr i månaden, fick jag lust att spontanshoppa under håltimmarna. Nu med ett heltids- samt extrajobb, är suget borta. Tillsammans får vi in mer än lagom att shoppa för varje månad, men så går det inte till.


SÅHÄR billig är jag. Eller sparsam, som det så fint också heter. På ca ett helt år har jag spenderat 1157kr på H&M!

All you need is a wang

Tokiga i barn som mamma och syster är (jag vet, hur kan man tycka om snorungar?!) började de prata om ungar. De kom in på Erikas framtida brats. Hon planerer redan vad de ska heta osv. Mamma nämnde att Erika får hitta en pojkvän snarast ifall hon är så pass ivrig att bli mamma. Erikas respons var kort, men sann: "Jag behöver ingen pojkvän, bara en penis!"
Vill inte veta hur hon tänker gå tillväga med killarna, hon är ju min lillasyster! Men ja.. kul för henne.

Moving on: Ikväll startar den nya säsongen av Criminal Minds. Ring inte mellan 21-22 om ni vill se morgondagen.

Det var allt för mig denna gång. Ha det bra sålänge!


Sex säljer

Bloggen har fått stå på hyllan ett tag på grund av oändligt många visningar. Plötsligt känns det som om Blekinge är helt öppen för dessa produkter. Fortsätter det i den här takten skulle man kunna ha det som heltidsjobb istället för extra.

Jag är inte tillräckligt bloggskadad för att prioritera bloggen så fort jag är ledig. Max tog mig på utflykt igår. Gick i brunsskogen i två timmar - minst. Vi såg får den här gången. Till skillnad från korna vi såg förra veckan, ignorerar fåren oss helt och hållet.







Nu väntar tvätten. Ena tvätmaskinen har "exploderat" sönder, små delar ligger fortfarande framme, och den har inte blivit ersatt ännu, så det kommer ta dubbelt så lång tid med bara en tvättmaskin. Hur den exploderade kan jag inte förklara. Allt kan hända på Hjorthöjden.

Stadigt grepp



Idag var en sådan härlig hopp-för-lite-värme-till-dag. Solen lyste och skinnjackan var åter på, efter en vecka med dunjackan. Efter en kort shoppingrunda i Karlskrona tog vi många vackra bilder, från utsiktsplatsen, på solnedgången. Av säkert ett tjogotal, valde att lägga ut den här sjuka bilden. Något sitter inte som det ska däruppe.

Kortfattat så var ytan för rund och ojämn, så Max lade händerna runt för att kameran skulle stå stadigare och fånga skarpare bilder. Det var allt för honom. Jag såg något mer, och skrattade extra mycket när han började runka på den.


Någon som gillar att prata om sex?

Som ni vet, är mitt ena jobb, något jag inte skulle tala om för Max mamma att jag jobbar med. Ger nog inget bra första intryck, och dessutom är hon katolik! Dem hatar väl erotikpartyn?

Hursomhelst så har jag lovat min chef att "värva" folk om jobbet. Vi har nämligen för många inbokade partyn, men för lite anställda. Så bor ni i Skåne, Halland, Småland, Göteborg, eller Blekinge och inte är blyga så gå in här och anmäl er som homepartykonsulent, som det så fint heter.

Och vill ni inte säga vad ni säljer till omgivningen, så tror några att jag säljer massageoljor på homepartyn. För det är ingen lögn, det är bara det enda som kan tas upp inför alla. Sen kan ni uteslua resten av produkterna.

Så lite om jobbet. Ni får en stor väska full av olika produkter på huvudkontoret i Hässleholm. Ni får utbildning och testredovisar inför personal innan ni beger er ut på riktigt. Ni får ett veckobrev varje måndag och konto på adminsidan där alla partyn står med nummer och adress, så ni kan kontakta värdinnan innan helgen för att bekräfta partyt. Ni bestämmer själva hur mycket ni vill jobba, och det är jättekul!
Kunderna brukar vara så fulla och uppslukade av produkterna att de nästan vill beställa allt! Ju mer man säljer, desto mer tjänar man. Bilersättning ingår givetvis. Säjer ni inget alls ingår ändå en garantilön, så det inte var förgäves. Avslutningsvis lägger ni in beställningarna på adminsidan och resten sköter de andra!

Bjuder på en bild från partyt jag höll inför vänner när jag var i Västerås senast. Ungefär såhär ser ett party ut. Testa det!
Om inte ni är tillräckligt övertalade så får man som anställd säljkonsulent 30% rabatt på hela sortimentet!

Trångt hål bättre än inget hål

Igår, efter tredje försöket, hittade vi äntligen till grottorna i Angelstue. Trots regnet och de konstiga korna, var det en bra och väldigt intressant dag.




Det var även som terapi för oss. Där fanns säkert massa spindlar som jag hatar, och ormar som Max fruktar mer än kors ögon. Jag brukade reta honom varje gång en Arla-reklam sändes.
När de stirrar på en med sina äckliga, skumma blickar är det otäckt enligt honom. Nu förstår jag.


Det var som scenen i The Birds. Det var vindstilla, helt tyst och korna stirrade på oss konstant, och följde minsta rörelse tills vi passerade dem.

Istället för att vara en bra tjej och försöka få Max på andra tankar slängde jag ut "Fan, vad de glor på oss! Inte läge att tacka för goda burgare nu kanske." Max var dock helt lugn och muade till dem för att få bra kort. Vi har även ett videoklipp, där man ser hur de närmar sig. Vi är riktigt cow-magnets.

Det var väl onödigt

Såg precis nya reklamen av 2 ½ men. Charlie dör. Tog verkligen skaparen bakom serien Charlies kommentar så illa, att han inte kunde ge ett bättre avslut? Okej, som han druckit är det ingen chock. Men hey, han ÄR Charlie. I verkligheten dricker han, knarkar mer än ryssarna vi hade till grannar förut, och köper Callgirls, som det så fint heter. Det enda som skiljer Charlie Sheen från hans karaktär är efternamnet, och kläderna. Kanske har han heller ingen hushållerska vid namnet Berta..

From den 10e oktober tar jag farväl av serien. Tur att jag fortfarande har Simpsons, Family Guy och Criminal Minds. Tänk er en värld utan tv. Hujedamig!


"Kärringjävel"

Så kallar Max varje tant som kör uselt på vägarna. Enligt honom finns det flera typer av kärringar. Och jag är en av dem.

När vi anlände Varberg i fredags åkte vi ned till havet och tog en promenad, där vi hamnade vid nakenbadet och roades av skylten. "Ställ dig vid skylten så jag kan ta kort!" vilket jag gjorde. "Hur gör jag bäst för att se ut som en kärring?" tänkte jag högt. "Det är du redan, var dig själv." svarade han.

Vi har knappt varit tillsammans 2 ½ år och han klagar redan på att jag aldrig kan hålla tyst. Jag är en s.k Yakande kärring. Babblar på hela tiden tydligen. Oh well, varför sluta nu? Jag gillar att samtala. Ingen skada skedd!


Innan man slår till

Idag fick jag höra att jag måste uppdatera bloggen. Jag hade gjort det tidigare, men ni känner mig. Jag vill visa bilder från helgen som varit. Vi glömde kameran, så jag fick inväta Pers bilder. Nu har jag snott dem!


















RSS 2.0