Extra extra!

Posten bjuder på toapapper! Det må inte vara Serla eller Lambi, men hey det duger åtminstone till att torka upp Aslans hårbollar.
 
 

Ge och ta

Förhållanden. En del tänker på vänner. Andra tänker på två individer så kära och samtidigt kåta på varandra som två kaniner. Vissa tänker på annat. Oavsett relationstyp så är det viktigt att visa att man uppskattar varandra. Att ge och ta. Låt säga att en vän bjuder på middag, och den andra tar med, och bjuder på vin eller dessert. De kompenserar för varandra. Likaså par.
 
En bekant till mig är något hatisk gentemot killar. Nybliven singel, antyder att killar har det "tusen gånger" lättare än tjejer. Under åren jag känt henne har hon inget annat än fått av andra och slukat energi. Det genom att bland annat vara otrogen mot, och kränka det som en gång i tiden var en rar och omtänksam pojkvän till henne. Undergiven och blint förälskad i henne köpte han otaliga märkeskläder och dyra väskor till henne, bjöd på resor och utflykter, till och med efter att hon iskallt och bryskt dumpade honom offentligt.
- Och hon påstod att han var idioten som kom undan med allt medan hon led. (Wtf?!) Det var ett förhållande i total obalans. Jag hoppades länge på att han skulle dumpa henne för den fullkomligt egoistiska idiot hon då var. Men icke. Han uthärdade alltför länge.
 
Jag gillar att tro att de flesta förhållanden dock har en balans. Att båda får och ger lika mycket tillbaka. Ett klockrent exempel är att dra likheten mellan sodomi och parmiddagar. Kvinnan får inte nog av den ljuva tillfredsställelsen av att umgås med andra par. Måhända att kvinnan bokstavligen får tvinga mannen att bara kliva in genom dörren till andra paret, men han slinker in tillslut. Motvilligt men ler ändå artigt samtidigt som han gråter inombords och håller andan. Timmar senare är dubbeldejten över, kvinnan är nöjd och mannen lättad. Sodomi är den kompensation som skapar balansen. Kvinnan är lika emot det som mannen är mot parmiddagar, men hon kommer inte undan. Rättvisan skall skipas.
 
Den ena skillnaderna mellan sodomi och parmiddagar är att det i ena fallet handlar mer om minuter medan det andra om timmar. Andra skillnaden är att mannen vid förfrågan åtminstone kan komma med kommentaren; "Om det gör dig glad så...". För om vi kvinnor skulle säga det i sängkammaren vore det att vara en party pooper.

Vissa par är som bilfantaster...

Igår tränade Max och jag utomhus, på en backe bara över gatan från vår lägenhet. Ett kort, men mycket effektivt pass. Idag kan jag inte röra mig och sitter i lugn och ro för att vila. Vila och drömma om iskall öl - med gott samvete. Jag läste nämligen på en hemsida om en pub som så fint beskrev öl enligt följande: "Beer is made from hops! Hops are plants. Beer = salad" Jag avgudar personen som skrev det. Innerligt.
 
På vägen hem från backen lade vi märke till ett par gående i motsatt riktning på andra sidan gatan. Deras, vad de ansåg som, diskreta blick mot oss var lika obehaglig och stirrig som två exalterade, tillika galna alfister. (För er som inte vet vad alfist betyder, så är det en människa som lägger all tid, energi och hela plånboken på just Alfa Romeo bilar/delar, blir helt till sig när denne individ möter en medtrafikant körandes i likadan bil, men inte vilken bil som helst, en Alfa Romeo. Enligt alfister finns inga bättre eller snyggare bilar. Vid möten antingen vinkar eller stirrar alfister som besatta.)
 
Samma sak hände med det andra paret som också hade tränat. Det var inte första gången heller. Max och jag har vid andra träningstillfällen upplevt att andra par riktat blicken just mot oss. Deras ihärdiga pop-eyes brände nästan igenom huden. Jag såg i ögonvrån att de aldrig ens blinkade, hur lyckades de låta bli? Vad är det egentligen som händer när träningspar möter andra träningspar? Jämför de sig fysiskt med oss? Vem som ser sundast ut? Eller kan det vara så att samtliga träningspar som stirrat på oss genom åren helt enkelt lagt märke till att Max tagit mig på röven de gånger vi sprungit ihop? För.. tänk om vi är lika odiskreta som de andra trots allt?

Rök och Nicolas Cage

Inatt drömde jag till att börja med om flygande spindlar, rena skräcken med andra ord. En mardröm som plötsligt fick sig en ny handling. Tillsammans med Max, mor, syster och av någon anledning en äldre, spansktalande kvinna lik Consuela, flydde jag från det jag först trodde var avgasutsläpp. Vi lyckades få upp ett fönster och hoppade ner i en snötäckt gräsmatta, snabbt innan avgaserna kvävde oss. I samma veva vi föll de cirka fem våningarna vaknade jag av Erika som kom in på rummet och stängde fönstret. Rök från stora skogsbranden hade spridit sig, vilket både kändes och syntes. Vid det ögonblicket lockade Lögarängen inte lika mycket.
 
Dagen har mer eller mindre tillbringats isolerat. Imorgon blir det inte lika lätt då ärenden följt av jobb står på schemat. Jag rundar av kvällen med Face Off, en film jag inte fick nog av som 10-åring. Inte sjukt alls att en liten flicka tycker en man minst 30 år äldre är snygg. Det var illa nog att jag åt broccoli som om det vore godis. Enligt min mormor, jänkaren, i alla fall. Nåväl barn är väl inte helt vettiga antar jag.
 
Efter Criminal Minds väntar sängen och en till udda dröm. Godnatt Sverige.

RSS 2.0