En teori om IKEA

Listan över sådant som behövs här hemma tycks aldrig mättas. Alltid är det något som ska införskaffas. Något som glömdes bort helt förra gången, trots den noga planerade listan med x antal dagars betänketid, innan själva färden dit. I riktiga län finns åtminstone en IKEA i någon utav kommunerna.
Blekinge hör inte bland ett normalt län dock, då dess storlek och miljö skulle kunna liknas vid Walmart; är man smart tar det cirka 1,5 timme att ta sig igenom det hela, inte tal om att det är fullt av skumma typer som inte talar något gediget språk som finns på denna jord, samt allt oändligt skit, med något enstaka bra här och var, men egentligen är inget varken mödan eller priset värt.
 
För att handla på IKEA måste vi alltså åka till antingen Kalmar eller Älmhult, varför vi är angelägna om att inte missa något. Men det händer alltid. Och kanske är det en del av IKEAS planer.
 
Har ni märkt hur varuhuset alltid tycks vara fullproppat av långsamma Hans Moleman:s? Och de finns aldrig bakom en, utan framför, som för att hindra en helt vanlig kund från att ta sig igenom alla avdelningar inom rimlig tid. Jag har länge undrat om de är IKEA-anställda, fast civilklädda, som låtsas titta runt efter något de egentligen inte behöver - och det gör de långsamt först man faktiskt närmar sig dem. Men lik förbannat kan de gå i lagom takt när de inte är omgivna av andra människor. Inte kan väl det vara en slump?
Deras arbetsuppgift är tydlig; de ska hålla oss kunder kvar, så att vi fastnar och i den stunden, efter att vi gett upp all hopp om att på något vänster kunna slingra oss förbi de långsamma, börjar se oss omkring och upptäcka annat som vi inte planerade att köpa, men som vi ändå resonerar med att "ja, nu när vi ändå är här kan vi ju passa på och köpa en lustigt formad lampa som liknar en använd näsduk. Det är ju modern konst och prisvärd inredning i ett!"
Fem varor blir plötsligt fyrtiofem, och all tid det tar kombinerat med den dåliga luften, inte tal om jobbiga belysningen, gör oss trötta - men då har IKEA ett toppenerbjudande; billig mat/fika, det lär ge den extra energin som behövs för att orka fortsätta slänga pengar i sjön! Att man redan ätit spelar ingen roll, för "nu när det ändå finns både restaurang och fik kan man ju passa på fylla på magen också, det är ju så billigt och man ska ju inte ignorera mat när det råder brist för barnen i Afrika - vi svullar!".
 
När det börjar lida sig mot sitt slut har några hundralappar blivit tusenlappar och "hemma senast vid fem", har blivit "oj, det är snart midnatt, vi sover och packar upp allt imorgon". När ni vaknar morgonen därpå kommer ni ihåg det viktigaste, som ni verkligen behöver, men som inte följde med er hem - och återvänder, för att återigen, som råttor i rör, börja följa den gråa markeringen med vita pilar som visar gångriktning och leds in i fällan.

"Om jag hade en batmobile" - en dikt till mina medtrafikanter

Om jag hade en batmobile skulle jag enkelt och utan att skada min egen bil
kunna preja stolpskott, som aldrig hört talats om blinkers, med stil
 
Jag hade skjutit ut eldflammor i form av meningar, som "fittnylle, lär dig köra bil"
Ett viktigt budskap om att bland annat inte ta upp mer än en fil
 
Ditt okunniga, patetiska såll, pilla inte med din satans smartphone och Candy Crush medan du kör
Att du inte inser riskerna det medför, undrar jag hur många hjärnceller din, som per timme, dör
- Om du ens har några kvar, det vill säga
För det är inte friskt att ignorera skyltar som förklarar att du ska väja
 
Viss folk, för böveln
Håll avståndet, sluta nosa mig i röven
 
Din usla körning och bristfälliga uppsikt kompenseras inte av din nya bil, som förvisso inte är annat än mög
Hade jag fått välja hade körkortet ditt klippts, så hade du, ihop med bilen din bannlysts från vägen och någonstans i öknen fått staplas på hög
 
Faktum är att du vore mindre av en jobbig jävel som en irriterande medpassagerare och flög
För du är sämre på att behärska ett fordon än att tafsa på en kvinna som bög

Star Wars bland annat

Kvällen innan vi såg den senaste Star Wars-filmen, The Force Awakens, bakade jag en Darth Vader-kaka. Jag såg ingen anledning till att låta bli. Jag skrattade lite för mig själv när jag kom på citat att använda till exempelvis en gäst som först nekar en bit av kakan. Då hade jag kunnat säga; "It is pointless to resist". Och skulle Max ta en för stor bit och inte orka äta upp den hade jag kunnat citera från nya filmen "I will finish what you started".
Det blev dock inga citat, men kakan blev utöver förväntan. Jag var nöjd, Max var nöjd, och ett gäng andra killar, som också fick varsin bit, var också nöjda. Dessvärre kunde jag inte säga detsamma om filmen. Disneys prägel gick inte att missa:
 
#1 Det var dåliga repliker som skulle tolkas som humoristiska, men som jag inte ansåg vara ett dugg värt att ens flina över. Den första "skämt"-repliken kom från en viss Poe, men som bara fick mig att sucka av besvikelse. De tidigare filmerna hade lite humor, stunder då man satt och log, men de var äkta och av bra kvalitét, det var rätt humor. Det var Star Wars-humor. Den här filmen har Disneys-tolkning-av-Star Wars-humor, tillika dålig humor.
 
#2 BB-8, en ny droid var för söt. Efter filmen (för som vettiga människor med hyss, som vi, så sade vi inte ett knyst under filmvisningen) kom vi fram till att både Max och jag tyckte BB-8 var nästan lika söt som en katt som man bara ville klappa och kela med. På det sättet ska man inte se en droid.
 
#3 Samma visa, been there done that. Förutsägbart. Jag tycker inte att filmen sög helt och hållet (till skillnad från Max som uttalade högt om sitt missnöje; "It sucked!" under eftertexterna). Det var i alla fall trevligt att se bekanta ansikten som Han Solo, Leia och Luke Skywalker igen. De deltog i de, enligt mig, bästa Star Wars-filmerna. Inte minst var R2-D2, C-3PO och Chewbacca med. Det är så det ska vara, så där gjorde Disney inte en fullkomlig miss.
 
#4 Sedan när blev Stormtroopers skickliga på att träffa? Och sedan när har man fokuserat på en skadad Stormtrooper, som i sitt sista andetag drar sin blodiga hand längs med masken på en annan? Och, sedan när har en Stormtrooper tänkt att "Nej, nu ska jag lämna den mörka sidan och kämpa för de goda!"?
 
Nåväl, nu har vi sett den på bio, i det som kan vara Sveriges bästa biograf. Säg vad man vill om Ronneby-hålan, men biografen är näst intill perfekt.
 
Jag tänkte skriva mer om annat, som kommande högskoleprov och sådant som skrämmer mig inför det här året, men även om annat som jag ser fram emot i år. Klyschiga kommentarer om det nya årets förväntningar, ni vet. Men jag orkar inte sitta vid datorn längre. Istället ska jag leta upp grannfan som, för tredje året i rad, lämnat sin torra gran på innergården!

RSS 2.0