Officiellt bloggskadad
Ser ni? Jag skrev tydligen mitt bloggnamn, Sara Smith. Precis när jag trodde att jag slutat skämma ut mig för Sebastian som jag i alla dessa år alltid lyckats göra på varje signering/konsert/foton/gamla kommentarer jag skrivit (you name it) så skrev jag mitt amerikanska släktnamn efter "Sara" som jag i vanliga fall brukar skriva... Nåja tröst är det i alla fall att det inte är så farligt jämfört med andra pinsamheter.
Snart reagerar jag väl inte ens när läkaren ropar efter Sara Johansson.
Alkohol förvandlar saker och ting
Som ni vet är jag inte mycket för facebook. Not my forte. Men i berusad tillstånd och med en gnutta "grupptryck" loggade jag in där säkert dubbelt så mycket som jag brukar på en månad. "Vi har inte varandra på facebook" var ett samtalsämne som dök upp inom några få minuter.
Ni vet att man brukar säga att öl kan förvandla en ful tant till en het pudding. Det är samma sak med facebook. Plötsligt är det en rolig sida som man verkligen vil logga in på mer än en gång.
Jag som sa att ingen kan vara så beroende att de loggar in under midsommar...
Busy being drunk and happy
Men inte tror jag att mina läsare är så beroende av datorn och måste starta den på midsommarhelgen. Samla ihop ett gäng, drick i stora lass (förutom lillasyster, take my word for it - alkohol är dåligt!) och ät så ni knappt kan dansa runt midsommarstången.
Skål!
Could have been...
Jag har en massa bilder i datorn som hade ett syfte en gång i tiden. I brist på annat slänger jag ut dem nu. Halvtaskiga och onödiga, men ni väljer själva om ni vill se dem eller inte.
Tanken med denna var att vi hade en hyfsat nyttig, men jättegod efterrätt, som jag ville fresta er med. Den blev inte lika nyttig efter all vispgrädde jag öste på, men det blev bara bättre.
Ja. ni skulle bli sugna av det här med. Revbenspjäll med potatisgratäng. Det var faktiskt Max idé, han har börjat engagera sig i bloggen och ger mig tips på vad som kan läggas ut här och inte. Me like.
Minns inte varför jag skulle lägga ut den här. Kommer bara ihåg att jag plötsligt såg något i ögonvrån och där stod sambon halvgömd med en ihoprullad tidning som kikare. Den skulle i alla fall hamna på bloggen för längesen.
Bild från kassakön på Gekås, Ullared. Vi hade varit på besök i Varberg och när vi ändå hade vägarna förbi stannade vi där och köpte ny glödlampa till bilen, ett paket rakblad och ett tio-pack strumpor. Inget mer. Vi stod bakom en kärring (i säkert en halvtimme minst när hon väl kom till kassan) som hade två vagnar och totala summan blev över 20 000kr. Vi såg ut som fån som bar det lilla vi hade i händerna.
"De borde ha en sådan där ten items or less kassa här!" sa jag. "Snabbkassa menar du?" sa Max. Men den hade nog aldrig blivit använd om det så fanns en sådan på Gekås...
Och slutligen: Denna tog jag för bara någon vecka sedan efter vistelsen i Västerås. Vi trodde yoghurten skulle hålla tills vi kom hem, men det var bara klumpar när vi skulle ta det. Det är det ni ser, de äckliga klumparna nere i slasken. Varsågoda!
Sebmarathon
Ja, vad händer annars.. Jag sitter i vår alldeles för bekväma soffa med datorn i knät. Och letar nya recept. Var ett tag sedan jag bakade åt Max och även om vi bestämt oss att inte vara för onyttiga hela tiden så är midsommar lagom ursäkt att sätta igång med bakning igen! Fast i ärlighetens namn ser jag personligen mer fram emot all alkohol och Janssons. Men några kanske gillar sötsaker. (vet att jag låter som en feeder, då jag själv aldrig äter något av det jag gör, men lovar att jag inte är det. Tycker bara om att baka, så enkelt är det.)
Den var inte så lång som jag hade hoppats på
Nu ska jag passa på hoppa in i duschen när åskan försvunnit. Därefter ska jag ta en cat nap (hey jag har faktiskt varit vaken sedan 5.35 imorse)
High heels
Imorgon är den stora dagen. Anna och Victors lyckligaste ögonblick.
Jag har jobbat sedan kvart i sju idag och kom precis hem. Inte är det lätt att kliva i dessa klackar då. Jag har redan ont i fötterna. Ni kan förresten ignorera att jag glömde ta av skorna en gång när jag solade och har vita fötter. You get the picture!
Feeling old
Max är van med tidiga morgnar, till skillnad från mig som jobbat ett tag nu under sena eftermiddagar/kvällar med försäljningsjobbet. Kaffe är en tillfällig metod att hålla igång, men mot kvällen kände jag mig som en nedsliten, gammal tant. Skönt med sovmorgon idag! 14.45 är dock lite väl sent, jag börjar bli rastlös. Men inte ska man klaga.
Jag har ett par fina (med ack så obekväma och höga, inte tal om hal klack) skor som jag ska kunna dansa i på lördag. Håll tummarna att jag inte stukar foten!
- Ja jag sa verkligen det. Det är som när man hoppades att läraren skulle vara sjuk för att slippa det tuffa provet, men så dök hon upp just den sekunden. Jag får hoppas undkomma den jinx:en.
Redigerar och designar
Jag vill ha en header som uttrycker mig. Trots brist på foton hade jag ändå några att välja mellan. Men en förlöjligad festbild hade nog inte varit acceptabelt, då jag bloggar via en särskild hemsida och har villkor att följa. Så.. festbilden hade tolkats som en uppmuntran till alkohol. Något med USA hade gjort mig till en skrytande patriot som hatar araber osv.
Jag fuskade lite på det ändå. Jag valde Donkin' Donuts. Ett foto taget i USA 2009. Varför? För att jag är halvjänkare och glupsk. Homer och jag hade varit bra polare!
Fick dessvärre lägga till en bild bredvid D&D för att hela headern skulle bli täckt. Jag har inte tålamod nog att lista ut hur man justerar ett foto. Jag lyckades förut, men tänker inte lägga resten av dagen på bloggen. Headern och bakgrundsfärgen matchar inte. Men grått och vitt var för tråkigt.
Nu blev inlägget längre än planerat, nu vet ni i alla fall vad jag gör. Det är meningen med bloggen nästan. Eller facebook riktar sin in på onödig fakta (som "jag är trött", "Hallå därute" eller "nu har jag trimmat tånaglarna" och allt det som folk delar med sig som jag faktiskt inte bryr mig ett skit om. Men what the hell är man faxebook-nörd så är man) Hursomhelst så är det sånt man bloggar om bland annat. Om man inte driver en bortkastad modeblogg. Anywho så rabblar jag bara massa nonsens (igen, tänk på Max som får höra allt jag säger hela tiden. Stackarn.)
Nu fortsätter jag med designen. Bear with me.
Västerås - Ronneby
Lättskrämda unge
Det är ingen fråga om jag var ett konstigt barn eller inte. Jag gick igenom en fas då jag nästan "beundrade" 80-talet och önskar att jag var född tidigare än trista 90-talet. Jag lyssnade på gammal musik, när de andra lyssnade på dåvarande populär musik som Britney Spears, Backstreetboys osv. En annan sak jag gillade var gamla B-filmer som Elvira, The Gremlins, E.T (som för övrigt är en klassiker enligt mig) och Big. (Ingen snuskfilm, det är filmen med Tom Hanks som spelar en pojke som vaknar upp som en 30-årig man en morgon. Fortfarande en favoritfilm faktiskt.)
Vissa filmer, låtar eller platser kan väcka minnena tillbaka från när man var liten. En kväll satt jag och letade klipp på YouTube på mina dåvarande favoritfilmer. Hittade en scen från Elvira som brukade skrämma livet ur mig och jag höll alltid för öronen och gömde mig under en filt när jag såg läskiga spöktanten uppe i vinden.
När jag såg den som en äldre, 21-åring höll jag nästan på skratta. "Hur lättskrämd var man inte som barn egentligen!" tänkte jag.
- Men vad tror ni jag drömde den natten? Jo, jag drömde att jag var uppe i vinden och tanten stod bakom mig och jag vaknade mitt i natten med högre puls än vanligt.
Vissa saker bör man nog låta bli att se tillbaks på trots allt.
Missed me?
Jag tänkte börja första inlägget, som jag alltid gjort förut när jag vari oaktiv på bloggen ett tag, med att slänga in lite bilder från de senaste dagarna. Det blev inte många, jag glömde kameran ofta.
Enda fotot från Pers besök, påväg till Ekenäs.
Grillmästarna. Linda och jag lutade oss tillbaka, drack och lät de sköta jobbet.
Karön. Jättevacker ö! Vi ska eventuellt fira midsommar där.
Nu ska jag svepa ned lite mer kaffe och sedan packa inför Västerås resan. Inte långt kvar nu!
Blogg paus
Jag kan inte tidsinställa inlägg. Jag sa att jag kanske skulle göra en lista. Får se. Annars är jag tillbaks med mitt skitsnack på måndag!
Crasy american
En kvinna sa att hon inte ville att invandrare och folk över hela världen skulle tro att det är just så amerikaner är. Hate to brake it to you, men amerikaner är sjuka i huvudet. Se på mig, jag är halvamerikan. Är det inte tillräckligt av en bekräftelse, så låt mig tillägga att USA valde George Bush som president en gång i tiden. Den mannen kan inte ens skilja på höger och vänster!
Nu säger jag inte att vartenda amerikan är lika galen, grov i mun osv, liksom att alla svenskar inte är blyga (har inte träffat en svensk som vågar stå på sig än, men det finns säkert några)
Jag har sjuk humor och kan vara grov i mun, och käfta emot när någon går mig på nerverna. Däremor kan jag konrollera det, helt enkelt låta bli och vara "fin" när det behövs. På jobbet till exempel.
Kom och slicka!
Lite suddig, men ni chokladälskare blir väl ändå sugna, visst? Max och några andra har kidnapat Victor och fixar en svensexa åt honom as we speak. Under tiden bakar jag choklad cupcakes med hallonglasyr, som sitter och väntar på att bli uppätna, när han kommer hem.
Han hinner inte hem för att slicka smeten, men det är nog lika bra. Tro det eller ej, tänker jag inte heller göra det. Jag ska diska bunken direkt! Sen om mina cupcakes blev goda, det märker vi efter att Max smakat dem.
Han är egentligen inte mycket för choklad, men han tyckte mycket om chokladkakan jag gjorde, och han kunde knappast vara så bra på att fejka över choklad. Hoppas inte han är bra på att fejka i alla fall.
UPDATE: Såhär fina blev dem. Tanken är att ni ska bli frestade.
Jag har dödat en spindel!
Lite sådär halvtrött efter fem timmars tvätt (oj vad jobbigt.... - jag var sarkastisk för er som inte insåg det) skulle jag öppna ett fönster för frisk luft då jag upptäcker en - lyckligtvis väldigt liten - spindel. Jag sprayade den helt spontant med mitt värmeskydd för håret tills den drunknade. Hoppas jag att den gjorde i alla fall. Sen plockade jag upp den med en bunt hushållspapper och slängde den i soporna. Max får gå ut med dem utifall att den nu lever och lagt ägg!!
Varför berättar jag det här för er? Jo, för att man kan bemöta sin största rädsla. - Nej jag ville bara "skryta" till er som retat mig för min araknofobi! In your face!
Men en sak är säker: En stor, lurvig spindel hade blivit min död. Den måste inte vara giftig och bita mig, det räcker att en sådan jätte kryper med alla sina äckliga ben någon meter ifrån mig. På grund av min McDonald's historia hade hjärtat inte klarat av det. Men om så, hade jag nog blivit vettskrämd och blivit galen, så mina långa återstående dagar i livet skule tillbringas på ett mentalsjukhus. Så mycket hatar jag spindlar. Fast jag lyckades döda en precis.
Lite skakig är man, men jag har nyss pratat med Max. Och nu dundrar väggarna av min favorit artist som också är lugnande.
Så.. nu ska jag försöka glömma äcklet jag dödade och förbereda en demonstration! Och nej jag bjuder inte på en spindelbild. Klarar inte av att ens se dem.
Kall kaffe
1. Krama sin partner. Det är alltid lättare att gå upp tillsammans. Mysa bara inte för länge, då kommer man aldrig upp och får stressa istället.
2. Kaffe! Doften i sig kommer väcka dig för du vet hur himmelskt gott och underbar effekt den har. Man blir pigg direkt.
3. Inget för killar kanske, men jag tar alltid concealer runt ögonen. Om jag råkar se min spegelbild när jag ser ut som en zombie blir jag bara tröttare. Att se "pigg" ut lurar kroppen. (Sen finns det ju ögon roll on med koffein för både honom och henne. Men jag kör på H&Ms billiga, koffeinfria concealer.)
Déjà vu
Bu för ösregnet som dök upp just när jag gick ut. Hade varken paraply (den ligger i bilen såklart) eller luva.
Ser ut som en dyster arabtant. On the plus side rann inte mascaran!
Tummen upp för att jag kom i ett par gamla jeans sedan jag var säkert 15-16 år.
Lite korta och slitna, men de funkar. Anledningen till att jag fortfarande har just de jeansen är att de har varit mina "städ/hårfärgning/tvättdag-byxor"
Regn och sol
Bjuder på en konstig bild på syster och jag, som uttrycker syskonkärlek genom att strypa varandra.