Jag var ironisk
Jag fick massa sms och samtal angående inlägget jag skrev för några dagar sedan. Jag menade inte det sista jag skrev. Eller visst, lila hade varit ett fin färgtema, men vi är inte förlovade.
Vi har bara varit tillsammans i ca två år, bott tillsammans i nio månader. Det vore alldeles för tidigt och typiskt svenskt att hoppa in i ett giftemål redan nu.
Man brukar säga att sambolivet är en form av försmak inför livet som gift. Jag trivs som det är nu och älskar honom mer än något annat i världen och vet att jag alltid kommer älska honom. Varför ska man då stressa och förlova sig direkt?
Jag känner inte ens att jag måste gifta mig överhuvudtaget och tycker det är fint nog att man kan säga till varandra vad man känner och att man vill vara tillsammans för alltid. Det är ju ändå samma innebörd? Men missförstå mig inte, det är klart att det vore speciellt att gifta sig också.
Och tro mig, hade Max friat till mig hade jag inte kunnat hålla tyst om det och givetvis hade jag lagt ut kort på den stora stenen!
Kommentarer
Postat av: tasha
hahhahah NICE TRY ;) kommer nog aldrig hända!
Postat av: Lovisa
Du är så klok Sara! :) Tycker inte heller man ska stressa sig i en förlovning och sånt. Jag och Reza har ju snart bott tillsammans i 3år (tiden går sjukt fort!!!) och tycker/känner precis som dig. Vi är ju ändå så pass unga och jag har ifal inte så himla mycket erfarenheter om sånt ;P Haha.
Nu får du be och hoppas på att Max inte läser din blogg, han har stora förväntningar att leva upp till angående "den stora stenen" hör jag :)
Postat av: frida
ang förlovning så är det så olika, jag valde att förlova mig för jag ville det :) men du kan ju vänta om du känner att det känns bäst :)
Postat av: Lovisa
Frida: ja absolut :) Men om Reza fick för sig att fråga skulle jag såklart inte tveka :)
Trackback
