Man hör det man vill höra
Max: Aah.. - du har bränt dig!
Jag: Ja lite..
Max: Vad sa jag till dig igår?
Jag: Att jag skule ligga nära skuggan ifall det blev för mycket sol.
Max: Att du ska ligga I skuggan.
Okej lite bränd på bröstet men kolla in armarna! Markant skillnad om man kollar före och efter. Jag hjälpte er med pilanvisningarna. Jag gillar inte att cencurera egentligen, men det här gjorde jag inte för mina villkor jag måste följa, jag valde det frivilligt. Den enda som får se mig i linne utan bh är Max. Och vänner när vi har sleep-over.
Ledsen att göra alla killar besvikna, men vi brukar inte jämföra bröst eller ha kuddkrig i våra underkläder.
Är huvudet dum får kroppen lida
Jag och Jenny gick ned till sjön i hopp at få lite färg. Vi jobbar båda sommaren, så är vi bleka sommaren ut har vi en ursäkt. "Vi var inlåsta på jobbet hela dagarna" Jag har dock fått lite färg faktiskt. Känns däremot inte bra i halsen, men jag tog inget dopp. Fan, jag har inte gjort det alls i år. Men jag tar inga risker nu. Jag blev hemskickad en gång när jag praktiserade på ett äldreboende pga sjukdom och tänker inte låta det ske igen. Jag ska jobba och dra in massor med pengar så vi kan spara till villa.
Att jag känner mig sämre nu är med stor sannolikhet för att jag solade iförmiddags. När solen är som starkast. Pucko.
Stackars oss...
Föreslå inte att vi fryser in brödet. Det är inte aktuellt.
Nya skor!
Fick välja två valfria grejor (kommer inte ihåg vad de kallas). För att inte vara en dryg, typiskt seg kund plockade jag snabbt en lila blomma för att det är sommar och min favoritfärg. Love för att jag ÄLSKAR Max. Säg aaww.
Officiellt bloggskadad
Ser ni? Jag skrev tydligen mitt bloggnamn, Sara Smith. Precis när jag trodde att jag slutat skämma ut mig för Sebastian som jag i alla dessa år alltid lyckats göra på varje signering/konsert/foton/gamla kommentarer jag skrivit (you name it) så skrev jag mitt amerikanska släktnamn efter "Sara" som jag i vanliga fall brukar skriva... Nåja tröst är det i alla fall att det inte är så farligt jämfört med andra pinsamheter.
Snart reagerar jag väl inte ens när läkaren ropar efter Sara Johansson.
Alkohol förvandlar saker och ting
Som ni vet är jag inte mycket för facebook. Not my forte. Men i berusad tillstånd och med en gnutta "grupptryck" loggade jag in där säkert dubbelt så mycket som jag brukar på en månad. "Vi har inte varandra på facebook" var ett samtalsämne som dök upp inom några få minuter.
Ni vet att man brukar säga att öl kan förvandla en ful tant till en het pudding. Det är samma sak med facebook. Plötsligt är det en rolig sida som man verkligen vil logga in på mer än en gång.
Jag som sa att ingen kan vara så beroende att de loggar in under midsommar...
Grabbhelg, fast med mig inräknad
Vi hade besök av Per och Tomas, de andra kunde inte då de fick jobb i sista minuten, men hey vi hade riktigt kul ändå och ingen behövde stå upp vid matbordet pga brist på stolar.
Trots mitt tio timmars pass dröjde det inte länge att komma in i fas och förtära alkohol och festa loss med grabbarna. Måste dock säga att snapsen (Utö något) är farligt gott, ifall ni skulle köpa det någongång. Jag kände mig som en lullig liten berusad tonårstjej efter tredje snapsvisan.
I fredags åt vi typiskt svensk mat (samma som vid jul & påsk, snacka om att vi måste ha mer variation under helgdagarna!) med snaps, och gick ut senare under kvällen. Att bli erbjuden ett ligg inne på toan av någon främmande karl direkt när vi anlände var dock ingen bra början. Max var min hjälte och väntade utanför varje gång därefter.
Vi hade däremot problem mot natten och fick inte tag i taxi. Vad gjorde vi? Vi åkte svart. Jepp, fördelen att inte vara en storbloggare är att man kan avslöja mindre bra saker man gjort. I vårt försvar var det kallt och vi var inte i skick att promenera 40 minuter.
I lördags var vi förvånansvärt aktiva. Minigolf, bowling, basket och slutligen biljard. Och vi var bakfulla så ni borde häpna!
Senare fram mot kvällen såg vi film och drack te istället för öl. Tänka sig!
Nu har de begett sig hemåt mot Göteborg. Men helgen gick inte för fort som tur är. Jag har njutit av varende minut. Jag jobbar två helger i rad framöver. Yaayy!
Bjuder på lite bilder. För ni vill väl se?
Räddaren i nöden. Hört at man ska dricka mjölk innan man sover för att undvika baksmälla, men vi körde på pizza och kebab.
Busy being drunk and happy
Men inte tror jag att mina läsare är så beroende av datorn och måste starta den på midsommarhelgen. Samla ihop ett gäng, drick i stora lass (förutom lillasyster, take my word for it - alkohol är dåligt!) och ät så ni knappt kan dansa runt midsommarstången.
Skål!
Could have been...
Jag har en massa bilder i datorn som hade ett syfte en gång i tiden. I brist på annat slänger jag ut dem nu. Halvtaskiga och onödiga, men ni väljer själva om ni vill se dem eller inte.
Tanken med denna var att vi hade en hyfsat nyttig, men jättegod efterrätt, som jag ville fresta er med. Den blev inte lika nyttig efter all vispgrädde jag öste på, men det blev bara bättre.
Ja. ni skulle bli sugna av det här med. Revbenspjäll med potatisgratäng. Det var faktiskt Max idé, han har börjat engagera sig i bloggen och ger mig tips på vad som kan läggas ut här och inte. Me like.
Minns inte varför jag skulle lägga ut den här. Kommer bara ihåg att jag plötsligt såg något i ögonvrån och där stod sambon halvgömd med en ihoprullad tidning som kikare. Den skulle i alla fall hamna på bloggen för längesen.
Bild från kassakön på Gekås, Ullared. Vi hade varit på besök i Varberg och när vi ändå hade vägarna förbi stannade vi där och köpte ny glödlampa till bilen, ett paket rakblad och ett tio-pack strumpor. Inget mer. Vi stod bakom en kärring (i säkert en halvtimme minst när hon väl kom till kassan) som hade två vagnar och totala summan blev över 20 000kr. Vi såg ut som fån som bar det lilla vi hade i händerna.
"De borde ha en sådan där ten items or less kassa här!" sa jag. "Snabbkassa menar du?" sa Max. Men den hade nog aldrig blivit använd om det så fanns en sådan på Gekås...
Och slutligen: Denna tog jag för bara någon vecka sedan efter vistelsen i Västerås. Vi trodde yoghurten skulle hålla tills vi kom hem, men det var bara klumpar när vi skulle ta det. Det är det ni ser, de äckliga klumparna nere i slasken. Varsågoda!
Sebmarathon
Ja, vad händer annars.. Jag sitter i vår alldeles för bekväma soffa med datorn i knät. Och letar nya recept. Var ett tag sedan jag bakade åt Max och även om vi bestämt oss att inte vara för onyttiga hela tiden så är midsommar lagom ursäkt att sätta igång med bakning igen! Fast i ärlighetens namn ser jag personligen mer fram emot all alkohol och Janssons. Men några kanske gillar sötsaker. (vet att jag låter som en feeder, då jag själv aldrig äter något av det jag gör, men lovar att jag inte är det. Tycker bara om att baka, så enkelt är det.)
Den var inte så lång som jag hade hoppats på
Nu ska jag passa på hoppa in i duschen när åskan försvunnit. Därefter ska jag ta en cat nap (hey jag har faktiskt varit vaken sedan 5.35 imorse)
High heels
Imorgon är den stora dagen. Anna och Victors lyckligaste ögonblick.
Jag har jobbat sedan kvart i sju idag och kom precis hem. Inte är det lätt att kliva i dessa klackar då. Jag har redan ont i fötterna. Ni kan förresten ignorera att jag glömde ta av skorna en gång när jag solade och har vita fötter. You get the picture!
Feeling old
Max är van med tidiga morgnar, till skillnad från mig som jobbat ett tag nu under sena eftermiddagar/kvällar med försäljningsjobbet. Kaffe är en tillfällig metod att hålla igång, men mot kvällen kände jag mig som en nedsliten, gammal tant. Skönt med sovmorgon idag! 14.45 är dock lite väl sent, jag börjar bli rastlös. Men inte ska man klaga.
Jag har ett par fina (med ack så obekväma och höga, inte tal om hal klack) skor som jag ska kunna dansa i på lördag. Håll tummarna att jag inte stukar foten!
- Ja jag sa verkligen det. Det är som när man hoppades att läraren skulle vara sjuk för att slippa det tuffa provet, men så dök hon upp just den sekunden. Jag får hoppas undkomma den jinx:en.
Tur att jag inte bor i Stockholm
Jag har trots allt övningskört i Kallinge mestadels av tiden, sen här i lilla Ronneby fram till jag fick körkortet. Jag känner mig som en bra förare när jag kör i Blekinge. Men i Västerås... fyfan. Och Stockholm är tusen gånger stressigare och har mycket mer trafik. Inte en chans att jag hade klarat det.
Torsdag kväll innan jag åkte för att hämta Erika ville jag tanka, då jag hade lite bensin (6,5 l) kvar. Max ifrågesatte sedan varför jag tankade istället för att räkna ut att jag faktiskt hade klarat mig fint utan att tanka om jag bara skulle till landet och tillbaks.
Erika: Men i Saras försvar så körde hon faktiskt fel två gånger.
Max: ...
Erika: Så hon hade troligtvis blivit av med mer bensin än planerat ändå.
Jag: Tack.
- Min syster borde inte satsa på att bli advokat...
Fråga mig inte hur jag kan köra fel i min hemstad. Jag har bra anledningar: 1. Jag är van vid bussvägen. 2. Jag har aldrig åkt till Dingtuna förutom en gång på Emelies 18-års fest (då var det mörkt och jag var stupfull) There you go!
Redigerar och designar
Jag vill ha en header som uttrycker mig. Trots brist på foton hade jag ändå några att välja mellan. Men en förlöjligad festbild hade nog inte varit acceptabelt, då jag bloggar via en särskild hemsida och har villkor att följa. Så.. festbilden hade tolkats som en uppmuntran till alkohol. Något med USA hade gjort mig till en skrytande patriot som hatar araber osv.
Jag fuskade lite på det ändå. Jag valde Donkin' Donuts. Ett foto taget i USA 2009. Varför? För att jag är halvjänkare och glupsk. Homer och jag hade varit bra polare!
Fick dessvärre lägga till en bild bredvid D&D för att hela headern skulle bli täckt. Jag har inte tålamod nog att lista ut hur man justerar ett foto. Jag lyckades förut, men tänker inte lägga resten av dagen på bloggen. Headern och bakgrundsfärgen matchar inte. Men grått och vitt var för tråkigt.
Nu blev inlägget längre än planerat, nu vet ni i alla fall vad jag gör. Det är meningen med bloggen nästan. Eller facebook riktar sin in på onödig fakta (som "jag är trött", "Hallå därute" eller "nu har jag trimmat tånaglarna" och allt det som folk delar med sig som jag faktiskt inte bryr mig ett skit om. Men what the hell är man faxebook-nörd så är man) Hursomhelst så är det sånt man bloggar om bland annat. Om man inte driver en bortkastad modeblogg. Anywho så rabblar jag bara massa nonsens (igen, tänk på Max som får höra allt jag säger hela tiden. Stackarn.)
Nu fortsätter jag med designen. Bear with me.
Systers student
Givetvis blev hon riktigt glad när hon fick en poster på sin kära Ola.
Det var en jättebra dag! Lyckad. Och troligtvis den bästa dagen i Erikas liv. Studenten händer bara en gång i livet.
För övrigt har jag en fullspäckad vecka framför mig. Många visningar från extrajobbet på kvällarna, och långa dagar på nya jobbet inom äldrevården. Tur att allt inför bröllopet är avklarat!
Västerås - Ronneby
Lättskrämda unge
Det är ingen fråga om jag var ett konstigt barn eller inte. Jag gick igenom en fas då jag nästan "beundrade" 80-talet och önskar att jag var född tidigare än trista 90-talet. Jag lyssnade på gammal musik, när de andra lyssnade på dåvarande populär musik som Britney Spears, Backstreetboys osv. En annan sak jag gillade var gamla B-filmer som Elvira, The Gremlins, E.T (som för övrigt är en klassiker enligt mig) och Big. (Ingen snuskfilm, det är filmen med Tom Hanks som spelar en pojke som vaknar upp som en 30-årig man en morgon. Fortfarande en favoritfilm faktiskt.)
Vissa filmer, låtar eller platser kan väcka minnena tillbaka från när man var liten. En kväll satt jag och letade klipp på YouTube på mina dåvarande favoritfilmer. Hittade en scen från Elvira som brukade skrämma livet ur mig och jag höll alltid för öronen och gömde mig under en filt när jag såg läskiga spöktanten uppe i vinden.
När jag såg den som en äldre, 21-åring höll jag nästan på skratta. "Hur lättskrämd var man inte som barn egentligen!" tänkte jag.
- Men vad tror ni jag drömde den natten? Jo, jag drömde att jag var uppe i vinden och tanten stod bakom mig och jag vaknade mitt i natten med högre puls än vanligt.
Vissa saker bör man nog låta bli att se tillbaks på trots allt.
Missed me?
Jag tänkte börja första inlägget, som jag alltid gjort förut när jag vari oaktiv på bloggen ett tag, med att slänga in lite bilder från de senaste dagarna. Det blev inte många, jag glömde kameran ofta.
Enda fotot från Pers besök, påväg till Ekenäs.
Grillmästarna. Linda och jag lutade oss tillbaka, drack och lät de sköta jobbet.
Karön. Jättevacker ö! Vi ska eventuellt fira midsommar där.
Nu ska jag svepa ned lite mer kaffe och sedan packa inför Västerås resan. Inte långt kvar nu!