Bus på mus

När vi först adopterade Aslan från Ronnebys hittekatter hade han knappt orken att stå för länge. Han bara låg i timmar och ville inte busa först två månader senare. Med tiden har han blivit mer galen, fattat tycke för kattmynta och fått för många leksaker. Han är bortskämd.
 
En sak både Max och jag har märkt är hur han alltid tröttnar innan oss när vi väl leker. I ärlighetens namn tror jag nästan vi människor blir mer roade av att uppmuntra katten med alla möss och bollar, än vad dem själva blir. Aslan tycker nog vi är fullkomligt blåsta som kan finna det roligt att leka och springa omkring i evigheter.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0