Sara Smith

Det började 1997 i lågstadiet. Jag lämnade matsalen för att bege mig mot skogen, för att möta upp Sara R och Markus. De var dock inte på plats och dök istället upp en kvart senare och frågade varför jag hade slagit en tjej som bara gick i sexårsgruppen. Visade sig att det bara var en tjej med likadan fulgul jacka med samma frisyr.

 

Under åren har jag fått höra att jag har dubbelgångare i bland annat Västerås och Uppsala. Aldrig sett dem personligen dock. Tills igår. Max hem med "chockerande nyheter" Jag hade en bleking till dubbelgångare. I stort sett på pricken. Någon centimeter längre möjligtvis, men annars påstod han att det skulle kunna vara jag. Samma färg, hårläng och tydligen samma klädstil, liksom gång.

Igår såg Max henne på Willys, i tron att jag smitit ut med spisen igång (för det brukar jag ju göra), tog han nästan tag i henne för att ifrågasätta min riskbedömning. Tur att hon bar en blå jacka, ty vore det inte för den, hade han nog hunnit fram till henne. Hur hade hon reagerat? Hur hade ni reagerat om en främmande man kommer fram och ifrågasätter ert risktagande?

 

Jag vill nästan ut och leta efter den här tjejen, om hon verkligen är så lik. Det är väl inte galet?