Sara Smith

Hade en riktigt trevlig dag och kväll med Erika K. Dagens på Café Gränden, följt av tidsfördriv i konditorin tills biografen var villig att släppa in alla frusna stackare. Django Unchained var ett självklart val. Quentin Tarantinos filmer sticker ut, needless to say. Sen var det lite kul att se hur gammal min första kändiscrush blivit.

 

Nya SF-bio i stan är inget jämfört med Centrumbiografen i Ronneby, men jag gillar den. I alla fall salong 1. Redan under reklamen stängde jag av mobilen. Ifall jag nu skulle glömma. Dubbellkollade två gånger att den verkligen var helt avstängd. Njöt av hela filmen fram till de sista minuterna, då jag plötsligt hörde mobilens sms-signal. Såg mig omkring och insåg kort därefter att det var min.

 

Då den var inuti väskan, som i sin tur var i mitt knä med mina armar över, måste jag råkat sätta igång den på något vänster. "Oh shit...!" vilken tajming. Ju längre filmen fortsatt blev jag alltmer orolig. Utöver svordomar i huvudet började jag förbereda mig inför ett eventuellt inkommande samtal, som lyckligtvis aldrig kom till.

 

När filmen väl var slut pustade jag ut och tackade Erika för kvällen innan jag sprang mot bussen till Råby. Jag har ändå tänkt igenom allt och bestämt att hålla mobilen i handen framöver. Och stänga av ljudet innan jag stänger av själva mobilen. Utifall att.