What the hell is "Le Grille"

Imorse sa vi hejdå till varandra. Jag hade kunnat krama honom hela dagen. Men vi hade inte tillräckligt med tid. Att komma hem till mörker och tystnad, istället för skrik och smällar från Max tv-spel, var inte alls lätt. Det är sådana stunder som får mig att inse hur sällskapssjuk jag verkligen är. Och beroende av underbara Max.

I lågstadiet fanns en pojke i klassen som hade separationsångest med sin mamma. Han kom försent till skolan varje dag. Mamman fick alltid lämna av honom. Och varje gång klamrade han sig fast vid henne och började grina.

Jag grät inte. Jag kunde till och med släppa taget om honom. Februari, förra året jag åkte upp själv, fick jag ett sms; "sakna inte ihjäl dig på Max." Tänker jag inte göra heller. Förstår bara inte hur folk står ut med att bo ensamma? Aldrig få ett varmt bemötande så fort man kliver in genom dörren. Hur gör dem?

Utan Max är jag lika vilsen och totalt messed up som Homer när han försöker sätta ihop den nya grillen.



När väl i Västerås tänker jag njuta av iskall öl, mat så jag inte kommer i mina kläder, och framför allt, trevligt sällskap! Vi ses!

Goodnight Alfa

Jag tar lite frånvaro från bloggen denna helg. Det är vår sista helg ihop på två veckor! Tråkigt, men det positiva med det hela är den tiden jag kommer tillbringa med alla i Västerås.

Passade på baka och kika in här nu när Max är i garaget. Med den snygga, men ack så trötta bilen. Vore den en katt skulle den avlivas på direkten. Max kämpar för att hålla den vid liv.


26 dagar är för länge

Nytt år. Känns som igår. Vad händer? Har inte haft en visning på hela året. Imorgon sker den första. Blir många tjejer, vilket är bra. Värdinnan är dock den enda som vet att jag kommer förbi och valt att hålla det som en överraskning. De andra lär bli chockade när jag dyker upp. Om inte annat när de ser väskans innehåll.

Hoppas årets första party går lika bra som min allra första.


Såhär nöjd var jag. Insåg att jag borde jobbat med det långt innan. Extrapengar är aldrig fel, så jag kan bara hoppas att Blekingarna vågar vara öppna för förslag och boka fler partyn. 2012 ska vara fullbokat!

Kan inte blunda för verkligheten längre

Som ni säkert vet var jag blond ett tag förut. Över ett år. I maj förra året tröttnade jag. Dels pga att behöva fixa utväxten hela tiden, dels för att jag tycker mörkt hår ser bättre ut.

Vi hade två bröllop framför oss. Ett i juni, det andra i oktober. Jag ville ha fina klänningar, och beslöt mig för att spara frisörpengar och färga hemma. Max erbjöd sig att hjälpa till. Jag gjorde sidorna medan han tog mig bakifrån. Färgen i håret dvs, det finns faktiskt en gräns när det gäller multitasking!

Enligt paketet var det en ljusbrun nyans. Jag blev dock missnöjd bara för att se resultatet som riktigt, alldeles för, mörk. På gränsen till svart. Så jag gjorde det man inte ska göra. Tvättade håret tre gånger bara den kvällen i hopp att få en ljusare färg.

Nu nästan ett år senare kan det blonda synas igenom det ljusbruna. Och utväxten.. den är åter mörkare.

Jag kan inte förneka det längre. Det ser kanske inte så illa ut på bilden, men i vissa belysningar syns det för tydligt.

Har precis ringt min favoritfrisör och bokat tid för klipp OCH färg. Inget illa mot frisörerna jag gått till här. Men de är varken lika pratglada eller duktiga som hon i Västerås. She's the one helt enkelt.

Här är en bild från hennes senaste jobb på mitt hår 2010:


Fråga inte varför jag och Frida håller på varandra som vi gör. Det är vår grej varje gång vi dricker vin. Typ. Och för att jävlas med andra som tror något helt annat.

Oskulden som förblir

I tonåren använde jag avsevärt mer smink än idag. Till vardags hade jag alltid foundation, puder för att matta av, eyeliner, maskara och läppstift/läppglans. Och håret var alltid plattat eller fixat på något sätt. Trots det hade jag ytterst sällan finnar. Fick en kanske en gång varannan månad som försvann inom ett dygn eller två.

Idag använer jag concealer (när det behövs), lite lätt puder och ibland maskara. Till jobbet skiter jag oftast i allt, bara dyker upp som jag såg ut när jag vaknade. Ändå har finnarna blivit fler. Och kommer och går lite som de vill. Varför nu? När jag faktiskt tar hand om hyn varje kväll.

Har haft en finne vid näsan några dagar nu. Kan nog vara sämsta stället att ha en finne på. Låter jag den vara drar den uppmärksamhet. Täcker jag den med concealer ser det bara ut som om jag slarvat med snytningen.



Att klämma den är inte aktuellt. Jag är klämmoskuld och lär förbli det. Jag är inte rädd att det ska göra ont, jag tål rätt mycket. Men en gammal sponsorreklam där en finne klämdes i slow motion har förstört det för mig. Det ser så äckligt ut! Så jag får helt enkelt vänta ut den.

Men så ni vet. Jag kan faktiskt snyta mig, så det är ingen miss ifall ni undrar.


Spontanhälsning sådär sent en söndagkväll

Halvliggandes i soffan, under pläden, ringde det plötsligt på dörren. Klockan 22.30. En söndagskväll. Gissa om vi hoppade högt. Min första tanke var att det var någon granne som var full eller hög som ett hus, och ville starta bråk/erbjuda svart jobb. Något i stil med Hjorthöjden i alla fall.

Visade sig vara nyinflyttade grannar. "Öh.. svenska?" var det enda jag uppfattade från vardagsrumet, efter att Max försiktigt öppnade dörren. De bjussade på kaka och ett litet brev. Stod vad de hette och vilka ingredienser kakan var gjord av. Snällt. Men högt oväntat.

Sånt sker väl ändå aldrig längre? Jag kan bara se det hända på någon liten förort en strålande sommardag där alla kvinnor är hemmafruar och karlarna jobbar hela dagarna. Typ som Wisteria Lane utan alla mörka hemligheter. Där hade det inte varit ovanligt. Men här?


Snövit



Nu har Ronneby fått årets första snö. Vi kom nästan helt undan. Något enstaka snöfall december 2011, som dock smälte direkt. Nu får vi åtminstone användning av våra nya dubbdäck.

Kommande vecka tänker vi leta upp en plats full av snö, taggade inför snöbollskrig. Max kommer bli sängliggandes pga brainfreeze - it's payback time!

Att röja undan kan vara kul!

På 13-dagen åkte julpyntet ned. Granen däremot fick ligga ute på balkongen tillsvidare. Idag försvinner den. Låter jobbigt att trycka ned granen i en påse med all barr som faller och man sticker sig osv. Men Max kände sig busig och ville skoja till det lite.

Att leka med något så enkelt som en pinne från skogen var inga problem för en liten unge med fantasi, så varför skulle en stor påse i vuxen ålder vara tråkigt?


Främmande män nosar mig i röven dagligen

Denna vecka har Max av någon anledning snackat extra mycket om hur kärringar inte kan köra. Här kommer mitt sammanfattade argument; Okej, kvinnor är mesigare, slarvigare och slukar mer bensin än nödvändigt då kopplingen trycks ned allt för ofta. Vi är självklart också med i en del olyckor.

Killar däremot, är inblandade i de mest allvarliga krockarna. Killar må veta mer om mekanismen, men gasar på like there's no tomorrow.

Jag är ingen snigel som segar ute på vägarna, det är minst lika farligt att köra 60 på en 100-väg. Jag håller den hastighet som skylten visar. 100-110 på motorvägen. Ändå har jag haft ett gäng killar som aldrig fattat att jag inte kör lika snabbt som dem. Tvivlar på att det är en ren slump att allihopa har bråttom, de "måste" helt enkelt köra i 140.

Hur vet jag att det är killar som alltid håller sig så nära röven? Jag kollar givetvis. Har bara haft en tjej ligga precis bakom mig på tre månader. EN. Som tillslut tog ut avståndet.

Så killar.. varför gör ni så? Räcker det inte att klänga er på flickvännens röv? Eller är det just för att hon vägrar gå med på det som ni, på ett sjukt sätt, använder närhet bilar emellan som substitut?

                                                   

Monkeytask

Hemkommen från jobbet. Tidigt avslut på dagen, men likaså tidig morgon. Att jag ens kan stå upp rätt är ett mysterium. Därför sitter jag nu här med nybryggt kaffe, efter ett glas cola. Hoppas på någon slags koffeinchock som håller mig vaken inför tvätten. Som kanske blir av.

För exakt en vecka sedan, när jag tvättade senast kom jag inte in i tvättstugan. Här används elektroniska tags. Systemet är ännu inte fixat. Sist kom jag in med hjälp av en kille som hade tvätt innan mig. Precis efter det att han började sin tvätt uppstod problemet. Nu finns det bara ett sätt att ta sig in till tvättstugan; fönstret.

Max kallar mig för monkey då jag ibland någon gång lyckas göra.. ja apgrejer. Klantiga saker innan jag tänker efter. Nu kan jag kallas monkey av en anledning till. Kommer säkerligen se ut som en apa när jag kämpar med att kasta in all tvätt och sedan klättra in genom fönstret.

Hjorthöjden har aldrig varit mordern förr, varför försökte de ens? Borde planerat en reservnyckel eller dylikt så man slipper klättra in vid såna här omständigheter.

Kan bara hoppas att fönstret förblir öppet. Då man kan ta sig ut kanske han eller hon innan inte kopplar det och stänger fönstret. Då jävlar.


 Sara?                                                                                                                              Galen apa?

Ikea

Igår monterade vi (läs; Max monterade, medan jag mer eller mindre bara satt som sällskap) de nya nattdukslamporna. Spotlights rättare sagt. Så vi kan läsa innan vi somnar. Bland annat.

Nackdelen är att han hittade en spindel. Det positiva är att den befann sig på hans sida av sängen och han gjorde sig av mig den.


Nu är sovrummet komplett! Ni får väl se det någon dag. När jag inte har annat för mig.

Told you so



Lite suddigt, men "Wellness Studio" syns ändå klart och tydligt. Tränade 1,5 timme. Nu fortsätter vi helgmyset med film, nedskunkna i soffan.

Göka, göka och åter göka?

Blev en runda mot Ikea efter jobbet. Inte blev jag besviken när Max föreslog det. Förstår dock inte varför Blekinge är utan? Nåja, Max var den som körde både till och från Kalmar, medan jag "diskret" tog en cat nap med solglasögonen på. Solen lyste rejält så det var en perfekt ursäkt.

Vi åkte bara för nattdukslampor. Men det blev det och lite till. "Nu lämnar vi detta helvettes varuhus - ah, vänta, kolla här!" Citat från Max faktiskt, inte mig. Jag hade, till min förundran, kontroll över alla frestelser till möbler.

Hursomhelst så har vi bland annat två nya mattor. Härligt mjuka sådana. Men jag driver ingen inredningsblogg så ni får inte se dem. Inte än i alla fall.

Det jag däremot önskar att jag fångat på kort var en skylt vi passerade; "Gökalund". Undrar om folket tar själva namnet på allvar och lever ut det för fullt på Gökalund.

Nu väntar stora mängder snacks. Tar igen det på gymmet imorgon. Jag lovar!

Trevlig helg!

Nallebjörnen min

Allt gick mycket snabbare än jag trodde. Redan klar! Allt jag behövde fanns på ett och samma ställe. En liten detalj dock var inte riktigt som jag tänkt mig..



Tänkte mer på sifferljus utan nallar. Fast Max är så mysig och kramgo som en liten björn så visst finns det en koppling ändå.

Nu ska jag baka och slå in presenten. Vi hörs på fredag!

All for the Birthday Boy

Goddag på er! Blir ett snabbt och kort inlägg. Mestadels för att säga hej. Kolla hur ni mår. Allt bra?

Mer än så hinner jag inte. Imorgon är den stora dagen; Max födelsedag. Jag har lite små sista-minuten ärenden i stan, och måste hinna innan han kommer hem. Och var tusan i stan får man tag på presentpapper? Fan om de inte har det. Bakplatspapper som back up är inte relevant.

Som ni säkert förstår blir det inget bloggande imorgon. All fokus på Max. Ja och jobbet innan, men sen endast Max!

Mina fötter osar gamla strumpor

Här försöker man göra nytta i hemmet efter jobbet. Tänkte fylla på parmesanen men lyckades spilla en gnutta på golvet. Och ena foten.

Vill jag få en kram från Max när han kommer hem bör jag byta. Fast jag gör det om en stund. Ska ändå dammsuga och tvätta strax. Avslutningsvis duscha. Känns aningen wasted att tillfälligt byta om jag ändå ska göra det igen om ett par timmar.

Eller är jag bara lat?


Pink fluffy

Bara jag som vill banka skiten ur MediaMarkts rosa fluffgubbe? Har reklamen ens ett syfte? Fabian tar åtminstone upp att det är rea, börjar bli uttjatat, men det står "kom till Siba" i pannan på honom.

Den rosa lilla jäveln bara.. den bara finns, äter pepparkakor och ger ifrån sig konstiga ljud. Vad hände med "Chaise billigt!"?

Vem vet, jag kanske bara är helt förstörd av sömnbristen. Vad det än beror på så hade rosa fluffen åkt på stryk om han fanns på riktigt och passerade mig.


Lördagsjäs

Det här är en liten del av vad vi köpte igår. Ibland är det gött att vara tjock.



Blev sugen på kakorna när vi packade upp varorna. "Nej, inga kakor först efter maten!" sa Max. Han vore en mycket disciplinerad far. Sen att kvällsmaten var pizza.., ja, det kan vi ignorera.


Därför är jag lite off på morgonen

Om inte människa, vore jag ett nattdjur. Jag kan vara uppe hur sent som helst, men hatar att gå upp tidigt. Jag vaknar aldrig helt och hållet. En del av mig sover alltid medan kroppen vandrar omkring som en zombie. I synnerhet om jag inte har kaffe tillhands de tre försa timmarna på morgonen.

Igår bokade jag biljetter till Västerås, direkt efter jobbet. Den 30:e januari skulle utresan ske. Jag jobbar till den 31:a. Lyckligtvis betalade jag för avbokningsförsäkring.

Folk som träffar mig på jobbet, eller gamla klasskompisar från skolan, hade inte känt igen mig under en helg. Vi gick upp för en timme sedan. Sent, men jag känner mig utvilad och orkar med vad som helst!

Nu i normal tillstånd ska jag boka en ny biljett. 31:a så jag åker efter jobbet, alternativt 1:a februari. Vi får se, men nu begår jag inga slarvmisstag igen!


Make with the yakediyak

Det sägs att kvinnor inte kan fatta sig korta. Vi bara tjatar och tjatar. Finns en bok om det faktiskt som mamma läser än idag. Värst är det ändå om man är en tjej i Smith familjen.

Glömmer aldrig hur lost Max blev efter att vi öppnat julklapparna 2009. Det var innan vi flyttade ihop och han kom över för att fira jul med oss. Tre babblande tjejer. Inte talar vi i tysta toner heller. Han lyckades hänga med i konversationen ett bra tag, men till slut satt han bara där helt förvirrad, utan att få fram ett enda ord.

Häromkvällen pratade jag och syster om mat (no surprise there). Jag ställde en enkel fråga om en bild från nyårsafton; "Vad var det för rätt egentligen?"



Erikas respons: "Först startar man vattnet för nudlarna, vi hade spaghetti den här gången för dem säljer inte nudlar på Ica längre. Sen häller man i kokosmjölken i en annan kastrull och tillsätter även laxen, som vi skurit i bitar, tillsammans med sköljda sockerärtor, grön thaicurry - råkade ta lite för mycket så det blev starkt! Creme fraiche, salt, peppar och lite av en indisk krydda som luktar lite som taco krydda. Sen låter man allt bli varmt och laxen att bli färdig. Tar inte mer än en kvart. Jag kan tänka mig att det även är gott att ha i kokt ägg. Kanske ska prova det nästa gång!".

Att svara "Lax och nudlar" räckte inte.


In the mood for some turkey


Han räddar mig alltid i nöden

En väninna till mig har alltid använt rakhyvlar för män, då hon anser de vara betydligt bättre. Igår hade jag inget val. Mina Embrace var slut, så jag fick använda en av Max rakhyvlar.

Till alla megafeminister därute; nej han tvingar mig inte, jag rakar mig helt enkelt för att jag inte vill se ut som Chewbacca. För min egen skull med andra ord.

Många feminister tjatar ständigt om att det är dumt att kvinnor är "tvungna" till att raka sig för att känna sig feminina. De tar även upp att kvinnor är starka och har det tufft, som föder barn. Men det är naturens lag. Män har det nog jobbigt själva. Tänk att behöva justera den varje gång den hamnar fel på nåt vänster. Och att kunna göra det diskret dessutom, utan att folk tror man smeker sig själv offentligt. Det kan inte vara lätt!

Hursomhelst, rakhyvlar för män ÄR bättre. Borde lyssnat på min vän för längesedan.


Ser helt fel ut, men så tänker jag fortsätta framöver. Inga mer Venus Embrace.

Riktig karl till hemmafru

Vi planerade inte riktigt inför måndag morgon innan vi åkte iväg i torsdags. Vi hade slut på bröd. Affärerna var inte stängda, men vi hade precis klivit innanför dörren och börjat packa upp. Då vill man inte tillbaks till bilen och handla. Max bestämde sig för att baka - igen!



Börjar bli dags för mig att kunna meka lika bra med bilen som Max, alternativt lära mig flyga. Han kan ju allt som jag kan, fast bättre! Att lära sig flyga segelflygplan tar nog längre tid än att "chansa" med bakning. Går kanske inte att jämföra de två?

Mycket av det goda

Årets första dag har tillbringats på Burger King och i bilen påväg hem. Här är det ingen sundare livsstil som nyårslöfte! Tränar tre gånger i veckan och äter i överlag "bra mat". Jag vägrar gå till överdrift.

Igår kom vi in på hur mycket vegetarianer verkligen går miste om. Sallad smakar ju skit! Nåja, mer kött till oss!

Det jag försöker komma fram till är att man lever bara en gång, så passa på och unna er NU!

Började dock ifrågesätta om vi hade för mycket kvar av det goda. För mycket pepparkakor bland annat. Och julen är ju över, så vi måste tvinga i oss dessa, och mycket mer godsaker, inom det senaste dygnet. Stackars oss.


RSS 2.0