Snusk ÄR kul!

Idag är det Halloween på riktigt, men frukta ej, jag ska bara vara snuskig idag. Det här läskiga kommer en annan gång.
 
En present jag fick från mamma och syster är Mad Libs. Kan nog vara den roligaste tidsfördriven om man inte har något att göra. Men det blir roligare om man har snuskhumor som jag och i stort set hela släkten har.
 
Vad går Mad Libs ut på då? Bara fylla ut tomma rader med adjektiv, verb etc. Och let's face it, att slänga in ordet "kondom" är bra roligare än t ex "tändsticka" Så jag kör på ett av dem som gjordes i Västerås. Så blir ni antingen roade. Eller skrämda.
 
WARNIG: Rekomenderas ej till supermegareligösa personer och söta djur!
 
"A charming story with a happy ending"
Once upon a vibrating time, there were three little pigs. The first little pig was very horny, and he built a house for himself out of tampongs. The second little pig was hairy, and he built a house out of spoons. But the third little pig was very wacky, and he built his house out of genuine worms. Well one day, a mean old wolf came along and saw the houses. 'WOW!' he said. 'I'll jerk off and I'll caress and I'll blow your hous down'. And he blew down the first little pig's tissue and the second little pig's condoms. The two little pigs ran to the third pig's house. Thereupon, the wolf began blowing, but he couldn't blow down the third little pig's toilet house. So he came off into the forest, and the three little pale pigs moved to Chicago and went into the sausage buisness.
 
Inte den bästa, men den får duga. Vi satt och garvade ihjäl oss när den först lästes upp. Vi har dock speciell humor. Och hade konsumerat lite alkohol.
 
Nåväl, nu kallar tvättstugan.
 

Efterlängtade vibrationer

Västeråsvistelsen blev mycket kortare än först planerat pga läkarbesök här i hålan, men inte klagar jag. Visst gick tiden fort och jag saknar alla där uppe, men det dröjer inte länge tills jag är tillbaks och härjar.
 
Efter en lång bilfärd kändes det alldeles underbart att komma hem igen. Kunna tillbringa tid med mina pojkar, packa upp all skräpmat från staterna och klämma in allt i skafferiet tills det började knarra. Och den saknade eltandborsten! Satan vad den manuella kändes usel efter en hel veckas användning.
Jag vill ha samma resultat som hos tandläkaren. - Vill Oral B få mer kred och reklam, så berättar jag gärna mer mot lite cash. Här finns upp till 40 potentiella användare!
 
Nu kallar gymmet efter en oändligt lång frånvaro. Ge mig ett par veckor så är jag lika stark som jag var innan. Eller aldrig var.

Partay

Oron över trängsel, med ca 20 personer i en trea, försvann pga sjukdom och resten bosatta i Stockhom som fick förhinder. Trots kombinationen av martini, Bacardi Breezer och starköl/cider vaknade jag pigg som en mört. Efter en skål Reese´s Puffs var jag redan i duschen och hann sedan röja undan.
 
Fantastiskt att kunna må så bra efter en lång natt med alkoholförtäring. Det är ett tecken på att jag fortfarande är ung. In your face skrattlinjer, dålig kondis och "eöh"-ljud!
 

Preparation H

Sista förberedelserna inför festen. Detta blir Halloweenfirande nummer två för mig i år. Vem vet, jag får kanske se en tredje!

Bless this Mess

Jag trodde enda presenterna från staterna skulle vara en Redo Sox-keps och värktabletter. Men jag fick lite till.
Max presenter syns inte med här. De ligger nog i ytterligare en påse.
 
Hur mycket packade mamma och syster då? De kom hem med två nya resväskor.
 

Patriotism och minnen

Häromdagen gjorde vi vår traditionella promenad till American Pizza Palace. Jag fullkomligt älskar pizza. Och thai. Allt ätbart nu när jag tänker efter. Skulle aldrig kunna hungerstrejka. Hade kurat ihop mig i fosterställning och gråtit om jag så gick över en timme utan käk. Vissa är starkare och kan gå länge utan något att äta. Andra är svaga. Eller livsnjutare, som jag föredrar att kalla mig.
 
Utöver hunger och längtan kände vi oss patriotiska. To the max. Erika bytte dock om till något utan flaggan. Jag behöll min tröja dock, men bara för att det är enda tjocktröjan jag har med mig. Säger vi.
 
På vägen hem passerade vi Max gamla lägenhet. Bara för att jag är så fjantigt kär och sentimental. Det var där vi först kom fram till att vi officiellt var ett par, där vi sa att vi älskade varandra för första gången. Första skratten, första kyssen.. Ja många första.
 
Alla minnen fick mig att längta tillbaks till honom. Råkade precis kalla syster för "älskling". Men det finns trots allt en rad olika, värre smeknamn, som lyckligtvis inte blev sagda.

Old and broken

Kära vänner, jag kom fram i Västerås tryggt och bekvämt. Förutom under landningen då jag fick ont av lufttrycket och det kändes som om huvudet skulle sprängas. Men annars var resan toppen.
 
Dagarna har flygit förbi. Hunnit träffa underbara vänner, överdoserat jänkargodis och hamnat i matkoma. Bilder kommer så fort jag listar ut hur jag ska gå till väga. Som jag nämnt under senaste Västeråsvistelsen saknar jag tålamodet för mamma och systers dator. Det är en femårig gammal laptop, nedsliten, utan virusskydd. Och den stängs av om man rör sig för mycket, eller knappar snabbt på skrivbordet.
 
Den stängdes av första gången jag loggade in på bloggen. Och jag ville slänga den i väggen. Nåväl, jag får börja runda av. Tar jag det där djupa andetaget som jag behövt ett tag nu, kommer datorn åter slockna.
 
Imorgon kommer bilder. På nåt vänster. Tills dess säger jag godnatt!

Go green

Sinova kunde inte hitta mer lämplig färg för tabletterna. Ifall jag nu hör till de mycket sällsynta användarna med biverkningar som svullnad i ansikte och tunga, likaså hudutslag, klåda och andnöd, väntar jag tills Max är tillbaks, innan jag tar dem.
 
Imorgon packar jag inför Västeråsvistelsen. Till skillnad från mamma och syster som packat några extra kilon i deras resväskor, som består av 90% mat och jänkarsnacks, packar jag lätt.

Alkohol och medicin

Efter att ha avslutat sista videochatten med familjen innan deras hemfärd, insåg jag att bloggen stått i skuggan i två dagar. Av vilken anledning vet jag inte. Tror konstigt nog att jag glömt bort. SÅ förkyld är jag.
 
Men jag kämpar på. Jag äter mycket. Ingen nyhet där, men mycket stark mat. Allt med vitlök, chili och sådant jag i vanliga fall är för mesig att ge mig in på. Stark käk ska tydligen vara bra. Sen skiter jag i om jag osar vitlök. Jag ska bli frisk.
 
Hört att sprit är bra mot förkylning med. Får väl stå ut med ett glas denna fredagkväll då. Medicin har jag givetvis tagit. Smakar förjävligt, men det slinker ner med whiskyn. Det kan väl inte skada?
 
För övrigt har vi alla det bra. Max leker med Aslan, som fått en någorlunda hög dos kattmynta. Medan de friska och pigga pojkarna busar kan jag inte sluta glo på vår nya fåtölj som passar perfekt ihop med blivande musikhörnan. Ägget och Beatles-tavlan var som skapade för varandra.
 
Skål och god kväll.

Folkmassa

Ikväll på Vem Vet Mest? var tävlande nr 8 från Ronneby. Karoline eller Karolina. Från första stund kände båda igen henne. Minns jag rätt är det hon som sålde örhängena med matchande halsband till mig för ett tag sedan på Albrekts Guld. Detta kommer jag ihåg eftersom alla känner alla i lilla Ronneby. Känner till rättare sagt.
 
Rada upp alla, så kan jag peka ut dem som jobbar på Willy's, Systembolaget och ÖoB. Kan endast sätta tre ansikten på Ica Maxi, då vi ytterst sällan handlar där. Jag hyser inte agg, jag gillar dem helt enkelt inte längre.
 
Det jag vill få sagt är i alla fall, att jag enkelt kan skilja på en invånare och en turist. En dag om året kan det bli tufft dock. Under Tosian. Då finns karuseller och stånd i hela stan. Upp till 45 personer kan vistas i torget samtidigt. Man blir lite snurrig.
 
Nåväl rätt coolt att en Ronnebybor hamnade i final. Och att det gick att förstå vad hon sa. Satan, en bleking kan svenska.

Jag är en sexig sambo - alltid

Bara idag har jag druckit 12 glas vatten, tre koppar te och två glas juice. Detta har lett till att jag mår illa, magen låter som en vattensäng av minsta rörelse, och att äta, det klarar jag inte av.
 
Jag springer in på toaletten oftare än en nyfiken tonårspojke, som hittat pappas PlayBoy-tidningar. Fast jag är inte sugen då. Jag har bara druckit på tok för mycket. Men slutar jag dricka kommer rösten försvinna. Och jag måste kunna prata.
 
Trots min bedrövligt röda, svullna näsa, bleka läppar och nasala ord, berörs inte Max det minsta. Han älskar mig lika mycket för det. Jag citerar; "Fan vad du är snygg!" Varför skulle han ljuga?

Superabsorberande lamm

Igår firades Halloween, Det var en trevlig tillställning, där alla åter var samlade. Där fanns en vampyr, Döden, en svart ängel, bonde, ko, two-face, galen kemist, skotte med en något för kort kilt, kanin, och den onde drottningen, som erbjöd mig ett rött äpple. Jag tog gladeligen emot den, men vampyren och kaninen kom åt den först. Som tur var då. Annars hade det inte slutat bra för min del.
 
Strax innan 2.00, på vägen hem kände jag mig frisk och pigg. Som en ny människa.
Nu sitter jag med en Lambi-näsduk i näsan. Bokstavligen. När Otrivin Comp slutat fungera är det ingen mild förkylning. Den har brutit ut. Igen. Tredje veckan. Och glassen är slut.
 
Nåja söndagen började rätt bra ändå. Repriset av Becoming The Beatles, spindelvävstårta som blev över från igår. Och pizza. Än en gång. Men jag klagar inte. Pizza, om något, kan jag förtära oavbrutet i timmar. Dagar till och med.
 
Nu kallar sängen. Med största sannolikhet väntar skumma förkylningsdrömmar. Jag skriver ned dem i så fall, så kan ni roa er. Eller oroa er över min mentala hälsa. Beror väl på vem som läser drömmarna..
Godnatt!

Fan ta ÖoB

Ikväll har Max blodiga tårta förberetts till halloweenfesten imorgon. När väl silat färdigt skulle vi ställa tillbaks påsen i skafferiet. "Klarar du det utan att bli kladdig?" frågade Max. "Jag får nog kläm på det" svarade jag.
 
Max insisterade på att det skulle med på bloggen. Nu är det publicerat. Och ni kan antingen älska eller hata det billiga skämtet. Om ni väljer att hata, vänd er till ÖoB.
 

En helt vanlig kattägar-morgon

Då var det dags att tvätta dynor. Igen.
God morgon!

My Horse is Amazing

Igår var vi redan trötta strax efter Vem Vet Mest. Är det pensionärsvarning? Vi lyckades trots allt hålla oss vakna till Fawlty Towers, så jag skulle säga att vi är unga än. Även om kroppen tycks säga motsatsen när det är jobbigt bara att gå uppför trappan hem. Eller när de där Eeähh-ljuden träder fram när man ska resa sig upp igen efter att ha knytit skorna.
 
När väl i sängen, med Aslan trängd mellan oss var jag mer redo än någonsin att däcka direkt. MEN...
- Vem fasen är den skyldiga jäveln som visade Max den sjuka videon på YouTube?! Den höll mig vaken i minst en halvtimme innan John Blund lyckades strida emot den vidriga hästen.
 

Sökmotorers snuskhummer?

I närmare två år har jag kunnat se varifrån mina läsare kommer. Om de söker via Google, eller klickar på Facebook-länken. Om de söker, så ser jag exakt vad de knappat in för sökord innan de klickar sig in här.
Det senaste halvåret har folk hittat hit genom att söka på bland annat:
 
Kåta Västeråstjejer
Snygga tjejer Västerås
Sex
Sexiga underkläder
Runka
 
Hur ska jag tolka det? Ren slump? Jag testade själv söka på ett par av dessa utan att hitta min blogg. Hur länge söker de här personerna egentligen? Och vem fanken är kåtbocken i Västerås?! Han har varit förbi flera gånger genom sökningar som "kåta västeråstjejer" och dylikt.
 
Det finns säkerligen bloggare därute som är snuskigare. Jag betraktar mig själv som en pryd, oskuldsfull flicka.

Willys Race

Detta händer bara en gång i livet...
 
Påväg in till Willy's kom en till kvinna från andra sidan. Vi kollade inte ens på varandra, men det var tveklöst en race från den stunden vi insåg att båda närmade sig samtidigt. Vi både klämde oss förbi dörrarna - samtidigt. Jäktade förbi en tant som blev helt förrvirrad, och nästintill sprang in mot själva butiken. Därefter gick vi åt enskilda håll.
 
När väl inhandlat den satans löken som saknades till maträtten, stötte jag in på tävlingsinriktade lilla skiten igen. Vi jäktade oss ut minst lika fort som när vi gick in. Visade sig att vi båda var på väg mot torget, och att den vägen var den sista. Och avgörande. Passade på skaka loss henne när vi fick klämma ihop oss pga cyklisterna som passerade oss.
 
 
Jag är en vinnare. In yo face crasy woman!

Omvänd amerikan

Sådär en och en halv månad efter suget blev det äntligen Thai Corner! Prisa... Eller tack gode...
- Fuck it. Ni vet vad jag menar. Jag blev såg glad när jag fick höra att Petro är förtjust i asiatisk mat. Nu slipper jag trakassera Max.
 
Det blev en oändlig förtäring av allt från buffébordet, och tallriken var som den jämt borde vara; fri från grönsaker (den där gröna saken råkade följa med, och gaffeln nuddade den enbart för att flytta den åt sidan, så jag inte skulle råka äta den) och all kyckling och kött dränkt i jordnötssås. Sweet.
 
Inte mycket kanske ni tänker. Men jag fyllde andra rundan med ett berg.
 
Dagen slutar ine där. Ikväll börjar säsong 2 av Homeland. Blir kanske glass till det. Jag SKA träna, lovar. Så fort jag tillfrisknar.

Vår lya i stan

För ett tag sedan lade jag in bilder från vårt hem beläget på Hjorthöjden. En söndageftermiddag som denna, efter en lång promenad genom brunnsparken, måste jag ha en ursäkt att jäsa i soffan en stund. Att ladda upp bilder på vår nya lägenhet tar nog lagom tid för mig att återhämta krafterna. Annars får jag komma på en ny ursäkt att sitta kvar.
 
Det här är dörren till badrummet. Ni får nöja er med att se utsidan, då jag och kameran inte får plats där inne samtidigt. Utanför kan ni dessutom njuta av den oerhört söta bilden på 13-åriga Max. Tavlan döljer en hemlighet på toadörren. Vad det är förblir en hemlighet!
Under handduken gömmer det sig en nybakad paj. Känn hur suget driver er till vansinne.
 
Nu tog det faktiskt längre tid än förväntat att ladda upp bilderna, så jag ger mig an ett försök att resa mig ur soffan. En fot åt gången. Annars når jag inte kanelbullarna i köket.
 
God kväll!

Dirty Talk

Bortsett från vår arbetslösa rökare med dålig musiksmak, till granne, finns det en till nackdel med nya lägenheten; papperstunna väggar. Eller så pratar ena grannen väldigt högt. I vilket fall vill jag inte höra snusk. I synnerhet när jag står och lagar mat. Aptiten och viljan att fortsätta med maten försvinner då.
 
"Ha ha ha! Oj vad stor den är!"
 
Just då fick jag bara vidriga bilder i huvudet, och var ytterst tacksam att det inte var exempelvis korv med bröd, eller korvstroganoff som stod på menyn då.
 
"Oohh gulligull!" kom strax därpå. Började resonera för mig själv.
- Antingen pratade hon med sin katt hela tiden, och det var en stor leksak, eller fågel den fångat och släpat med sig in. Eller så tycker grannen att hennes karls penis är gullig. Jag hoppas, nästan mestadels för hennes karls skull, att hon syftade på en kattleksak.
 
Och om vi har så pass tunna väggar.. vad har grannarna hört från vår sida? Oh shit.

Chilenska korvar är större än andra korvar

Och godare. Denna gång fick vi tag i minibaguetter. En halv mättar gott och väl till två personer. Vi åt tre var.

500

I onsdags var det Simpson's 500:e avsnitt. Fick mig att tänka lite, och undra hur mycket hjärnan faktiskt kan komma ihåg. Jag har hört att hjärnan kommer ihåg 3 000 ansikten. Kan nog stämma.
Jag kände trots allt igen en kille på ett tåg mot Stockholm för ett par år sedan. Visade sig vara just samma kille som spydde i sätat framför mig på planet mot USA 2006. "Det där är ju flygsjuka killen!" tänkte jag då. Vore inte klyftigt att ropa det högt. Han skämdes nog som det var.
 
Jag har alltid kommit ihåg citat från The Simpsons under flera år. Jag har vetat exakt när en viss replik skulle komma. När och av vem av karaktärerna. Det tar högst två minuter tills jag känner igen ett Simpsons-avsnitt på tv. Har jag verklige sett, och kommer, ihåg alla 500 avsnitt? Jag som inte ens kunde memorera de enklaste skoluppgifterna. Min hjärna prioriterar nog lite fel.
 

Bear with me

Fortfarande sjuk, och utöver glass och sprit, kan jag passa på skylla mina konstiga drömmar på förkylningen
 
Inatt drömde jag det värsta tänkbara; Öl som inte längre kunde drickas. Det visade sig vara frätande och därmed livshotande.
Av någon anledning var jag med i en Pripps Blå-reklam där givetvis Dina Färger Var Blå spelades i bakgrunden. En snubbe som simmade i sjön hänge sina solbruna armar över bryggan en snabbis, för att svepa en kall klunk eller två. Istället råkade han spilla på sig och ena axeln skulle aldrig bli densamma igen.
 
Imagine the horror! Nästan så jag ville springa iväg och köpa öl imorse bara för att få ta i de sista drickbara. Men det var bara en dröm. Dessutom har systemet inte öppnat än.
 

There's a plus side to it all

Det gäller att se saker på den ljusa sidan. Jag väljer att njuta av min sjukdom.

Sjukt irriterande

Det känns som om jag blir allt sjukare för varje dag. Gick upp 6.20 för att vara duktig och effektiv. Och förtära mängder te.
 
Timmar senare är jag trött, inte varit effektiv alls (katten somnade i mitt knä 7.30, låg i evigheter och jag hade inte hjärta att knuffa bort honom. Jag är en katt undergiven...) och te är inte ens i närheten lika gott som det ljuvliga kaffet, vars aromer brukar fylla hela lägenheten och min själ med värme och lycka.
 
Kanske skadar det inte att dricka kaffe. Halsen må inte bli bättre, men jag är rätt säker att jag blir piggare och mer effektiv. Jag ger det en chans.
 
                                                     

Paranormal Activity - Billerica MA

Igår var nog längsta chatten med familjen under hela USA-vistelsens gång. 2 timmar och 16 minuter. Tur för Max som var iväg och fiskade då. Han tycker jag ensam, kan babbla på för mycket. Tänk hur det låter om man lägger till min syster och mamma. Migrän och total förvirring för den som försöker ta del av konversationen.
 
Över till chatten igår; Jag är inte den enda i släkten som planerar Halloween i förtid. Syster min har köpt två kostymer. Hon är väl förbered inför nästa år.
När hon gick iväg för att springa ned till bottenvåningen och hämta kostymerna, var det lite Paranormal Activity-känsla över det hela. Jag satt och väntade på att något skulle hända. Jag var ensam hemma i mörkret. Och på andra sidan datorn fanns ingen heller. Även om så bara en minut.
 
Allt som saknas är klockslag i hörnet och något som tittar upp från soffan. Jag är förstörd. Trots det hyrde Max och jag The Woman in Black häromdan. Bra val.

RSS 2.0